Börja med fakta innan du letar orsaken

1. Tänk på invandrare. Har sexualbrotten ökat eller minskat förra året?

2. Tänk på män. Har sexualbrotten ökat eller minskat förra året?

Om du känner att det är olika svar på dessa två identiska frågor så är det en indikator på att dina politiska uppfattningar påverkar din syn på fakta.

I stället för att börja fråga vem som har gjort något och varför, börja i stället fråga vad som har hänt. Med andra ord, utgå från fakta innan du börjar fundera vidare på orsaken till denna fakta. Tänk gärna i den här ordningen:

1. Vad är det som har hänt? Hur ofta har det hänt?
2. Vilka är det som har gjort det?
3. Varför har de gjort det?

Den första punkten kräver att man beskriver ett beteende eller dylikt (helst på ett neutralt sätt), och därefter räknar förekomsterna av detta beteende.

Den andra punkten likaså.

Den tredje punkten kan ibland kräva åratal av forskning för att testa och utesluta möjliga förklaringar, och det är många gånger den svåraste frågan att svara på.

Fördelen med att ställa frågorna i denna strikta ordning är att det minskar vår benägenhet att låta våra politiska uppfattningar påverka fakta. Dessvärre börjar många svara på tredje punkten för att sedan leta efter förekomster som styrker de politiska uppfattningarna. Då är det inte konstigt att folk börjar förneka fakta, relativisera fakta eller kalla fakta irrelevant om det visar sig att fakta inte stämmer med de egna uppfattningarna. Det är också anledningen till att folk kan förneka matematiska bevis om de visar sig strida mot deras politiska övertygelser.

I forskningssammanhang kallas detta ibland för faktapolarisering, men i samhällsdebatten verkar dock termen faktaresistens har kommit att dominera. Det är dock inga nyheter, utan har alltid förekommit så länge människor har argumenterat med varandra. Frågan är dock om tendensen för faktapolarisering har minskat eller ökat under senare år.

Bertrand Russell om fakta

Läs mer

• How Biased Are Your Views of the World? Take the Political Bias Test som förvisso fungerar dåligt på svenska förhållanden, men som ändå är intressant att tänka på ur ett psykologiskt perspektiv.
• Floden av upprördhet i sociala medier, om hur sociala medier kan hjälpa till att skapa en upprördhet som i förlängningen kan göra det svårt att komma överens om basala fakta.