Argumentering och logiska felslut

in Retorik & argumentationsteori

Varför någots ursprung inte är skäl nog att avfärda det

Genetiskt felslut är ett vanligt felslut som förekommer i en mängd politiska debatter. Det innebär att man inte gör någon skillnad om något är sant och vem som säger det. Men innan jag beskriver några exempel ska jag börja med två andra vanliga felslut: det moralistiska felslutet och det naturalistiska felslutet.

Moralistiskt felslut

Moralistiskt felslut

Det moralistiska felslutet kan översättas med det är så för att det borde vara så.

Det moralistiska felslutet går ut på att se verkligheten, inte så som den faktiskt är, utan så som den borde vara. Det är med andra ord ett sätt att börja med en föreställning om hur världen bör vara för att sedan se den på det viset. På samma gång avfärdar man det som inte passar in i den på förhand bestämda bilden av verkligheten.

En del hävdar exempelvis att det inte bör finnas några biologiska skillnader mellan kvinnor och män. Därmed drar de slutsatsen att det därmed inte finns några biologiska skillnader, eller att det inte ens kan finnas några skillnader.

Det moralistiska felslutet kan ses inte minst i politiska debatter där ideologin ger ett ramverk för hur verkligheten bör uppfattas. Titta exempelvis på bilden nedan. Till vänster skriver en person att statskuppen i Thailand ger en rikare fotoupplevelse för vita människor. Till höger visas bilder på thailändare som också tar bilder med militären.

Moralistiskt felslut

Att skriva att vita människor får en rikare fotoupplevelse under en militärkupp är ett moralistiskt felslut när det hävdas att det är så händelsen bör uppfattas, utan att ta hänsyn till att även thailändare tog bilder på samma sätt. Man lägger så att säga ett politiskt raster över verkligheten och låter sedan vissa saker skina igenom rastret och ignorerar andra.

Naturalistiskt felslut

Det naturalistiska felslutet kan översättas med det borde vara så för att det är så. Det moralistiska och naturalistiska felslutet är på så vis varandras motsatser. Det naturalistiska felslutet innebär att man går från ett är, som beskriver saker och ting, till ett bör, som värderar saker och ting.

I frågan om kön kan man påpeka att det faktiskt finns biologiska skillnader mellan män och kvinnor, till exempel att män är fysiskt starkare än kvinnor (i genomsnitt). Utifrån detta kan man sedan dra slutsatsen att det bör vara män på arbeten som är fysiskt krävande. Men det följer inte alls. Att ett arbete är fysiskt krävande ställer krav på att individen som söker jobbet har tillräckligt med muskelmassa, inte att den grupp som personen kommer ifrån har det.

Det är med andra ord ett naturalistiskt felslut att hävda att något bör vara på ett visst sätt, bara för att det är så.

Genetiskt felslut

Det genetiska felslutet innebär att man förväxlar någots tillkomsthistoria med skälen för att tro på det.

Frågan om man ska ge tiggare pengar eller inte har stött och blötts i massmedierna ett antal vändor. Ett av argumenten för att man inte ska ge pengar till tiggare är att tiggeriet är organiserat. Andra har invänt mot det argumentet och sagt att det i grunden är rasistiskt, eftersom informationen ofta kommer från rasister, främlingsfientliga eller vad man nu vill kalla dem. Det underförstådda motargumentet är att det är falskt, det vill säga att tiggeriet inte alls är organiserat.

Men huruvida tiggeriet är organiserat eller ej är en helt annan fråga än vem som sagt det. Det finns tiggeri som är organiserat och det finns tiggeri som inte är organiserat, åtminstone om man tar en titt i dagstidningarnas texter. Det i sig är inte så kontroversiellt. Den intressanta frågan är ju vilken utsträckning det är organiserat. Men att avfärda påståendets sanningshalt genom att avfärda påståendets källa är att begå det genetiska felslutet.

Homeopati är ett annat exempel. Flera metastudier har visat att det inte har någon effekt, senast rapporterad i Aftonbladet för ett tag sedan. För experterna är detta inga nyheter, utan har varit slutsatsen i nästan samtliga studier som genomförts genom åren. Så här svarar en homeopat på metastudien:

– Det är skrattretande. Vem har beställt den här studien? Är det läkemedelsbolagen!? Det här är det dummaste jag hört. Vi har genomskådat det här för länge sedan. Det är för dumt att kommentera, säger homeopaten Eva Rynmark, som driver Nösunds detox och hälsocenter på Orust.

Återigen används källan till påståendet som ett sätt att avfärda påståendet som sådant. Argumentet är att läkemedelsbolag vill behålla sina monopol och därmed gör allt för att misskreditera homeopati. Det är David mot Goliat, de onda mot de goda. Därmed behöver homeopaterna inte bemöda sig med att läsa studierna utan hänvisar bara till dess tillkomsthistoria för att ogiltigförklara dem.

Genetiskt felslut

Men bara för att information kommer från en grupp av människor (eller ett visst samhälle eller företag) som är dåliga i någon mening, följer det inte att den information är ogiltig eller osann. Frågan om påståendets giltighet eller sanning kan inte avgöras enbart med dess ursprung.

Det genetiska felslutet påpekar det viktiga att göra distinktionen mellan påståenden som är sanna och påståenden som man är berättigad att tro på.

Kalle säger att Burkina Faso är en republik, och du har ingen aning om det är sant eller inte. Du vet däremot att Kalle är dålig på geografi och politik. Då är du förstås berättigad att misstro Kalle på grund av hans bristande kunskaper. Vad du däremot inte kan säga är att Kalle talar osanning. Det vore att begå det genetiska felslutet. (Burkina Faso är en republik, för övrigt.)

Detsamma gäller även i vissa värdefrågor. Det sägs ofta att den västerländska moralen bara är en moral bland andra, och därmed är det en form av västerländsk imperialism att hävda att det några gör i en kultur är fel. Även orden ”rätt” och ”fel” är i sig västerländska påfund som används av stater för att förtrycka andra stater. Men återigen är det ett genetiskt felslut. Frågan om en morals giltighet är också en fråga om argumenten för den specifika moralen, inte bara dess ursprung.

Om man vet varför en person beter sig som den gör, som exempelvis agar sina barn, är det lättare att se om det är ett berättigat beteende i förhållande till de argument som framförs, än att helt enkelt bara titta på var barnagan råkar äga rum.

Ordet ”genetiskt” i sammanhanget har en koppling till genealogi, läran om släktskap. Skillnaden mellan analytisk filosofi och kontinental filosofi fyller en viktig poäng här. Analytisk filosofi är i grund och botten ointresserad av någots tillkomsthistoria, det intressanta är snarare vad som är sant. Kontinental filosofi, å andra sidan, är desto mer intresserad av tillkomsthistorian och i det sammanhanget kan Michel Foucault nämnas som en central gestalt för genealogin.

Det är dock fel att helt och hållet likställa genealogi med kontinental filosofi. Genealogi förekommer även i ”hårda” ämnen som neurovetenskap, där man exempelvis försöker förstå vilka gener som ligger till grund för människors politiska övertygelser. På så vis finns genealogi lite varstans (åtminstone i denna utvidgade betydelse av begreppet ”genealogi”).

Slutsats

I tider av kunskapsrelativism kommer det genetiska felslutet att vara en grundpelare för att avfärda kunskap. På så vis kan både det moralistiska och det naturalistiska felslutet ge upphov till genetiska felslut.

En idé kan alltid spåras till ett visst samhälle, en viss tid och en viss person eller grupp. Därmed kan den som ogillar detta alltid ifrågasätta den kunskap som kommer därifrån genom att blott peka på ursprunget. Ur logisk synvinkel är det vanligtvis nonsens, men ur psykologisk synvinkel är det ofta effektivt. Frågan man måste ställa sig är därmed om någots ursprung är en giltig invändning mot argumenten för det.

Skriv en kommentar

Comment

sex − 5 =